Jaha, så har man då kommit tillbaka till USA efter två och en halv UNDERBARA soliga veckor i paradiset vid havet i Täfteå, Västerbotten. Midsommar, surströmming, bad i havet, det var som en dröm....om jag räknar bort två dygn....
Det där med att resa ensam med två småttingar, en på 23 månader och en på 4,5 år, det kan ju aldrig direkt vara vilsamt, men herre min je.....vad hade jag gjort för att förtjäna detta?
Resan över: Båda barnen drabbades av diarre. För lillskuttan den där varianten som då inte stannar kvar i en blöja. Super fräscht. Verkligen. Fick en gång ringa på hjälp inifrån toan, ungen med rumpan i tvättfatet, morsan som febrilt försöker torka upp det värsta som sprayat över skötbord, toalett etc...uhm....excuse me, could you go to seat 32D and grab an extra diaper out of my backback please? Nåväl. Tyckte väl då att man borde ha gjort bort det värsta liksom, hel coolt snackade man om hur lätt det skulle kännas på återvägen.
Jo Tjena. Flög från Umeå. Fick veta att en policy ändrats för ett par dagar sen - skulle inte kunna checka in bagaget direkt från Umeå till Portland, måste släpa det från domestic till international. Ja ja. Tur att man är superwoman för den lilla promenden. Satt sen 30 min på Alvik innan vi lyfte. Började svettas lite lätt....skulle bara ha två timmar på Arlanda...kom iallafall fram tillslut och körde styrke träningen med vagn och två tunga väskor, kom fram till bagage inlämningen. "Var är er biljett från Denver till Portland då"? Lång historia kort så hade SAS partner ställt in den flyg delen från Chikago till Portland som vi var bokade på, och SAS hade lyckats med att varken meddela mej om detta, eller skicka mej en ny biljett.
"Nåväl, ni måste flyga en extra sträcka till Denver, men vi kan inte ge er boarding pass för detta, prata bara med dom i Chikago du". Skulle ha sagt något redan då, men tänkte att det skulle nog ordna sej. Väl i Chikago, efter en timme i kö hos United då dom föreslog att jag borde gå och prata med SAS för det var ju deras fel, och vi kan minsann inte ge dej ett boarding pass för du har ju ingen biljett för denna sträckan....vi kan ju säja att det blev lite hetsigt samtal, och jag fick ett boarding pass tillslut.
Kunde det ha varit mycket värre?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Vännen! Vilken resa över.
Hoppas att allt är bra och att barnen mâr bättre
kram jfr
Nej, det kunde nog inte ha varit mycket värre, fy sjutton säger jag ! Hoppas ändå att Sverigedagarna blir det som stannar i minnet, och att du vågar resa igen, nästa sommar, och nästa,...
Men herregud... och med tvâ smâttingar. Stackare!
Kram,
Hej på er,
viken jättebra idé att vara flera som skriver i en blogg - det blir ju en bättre variation och fler inlägg när man är fler! Får man vara med?
Lite väl regniga hälsningar från Fort Lauderdale/Victoria
Yikes, men visar alltid pa nyttan/vikten av att ha koll pa recordlocators och aven att printa ut en itinerary innan man ror pa sig.
Barn pa flyg verkar nastan "varre" an hund pa flyg... :-)
bortskamda manniska! varfor resa over halva jordklotet med smabarn? och sen gnalla pa SAS? man tar sig for pannan...
Tufft att vara anonym när man har åsikter! Kram.
Skicka en kommentar