Snart nio âr nu som jag har bott i frankrike och jag funderar inte längre pâ vad som är typiskt franskt. Jag är integrerad !Egentligen sâ har det tagit mycket tid och energi att sätta mig in i den franska samhället som är ganska komplicerat. Det är därför jag nu tillâter mig att konstatera skillnaderna mellan de tvâ länderna. Ur mitt perspektiv.
Jag börjar med bilen.
Fransmännen tror att de är professionella rallyförare när de glider in bakom ratten pâ sin Peugeot 206. De ser ett rödljus men kör i samma hastighet och tänker att det säkerligen kommer att bli grönt när de kommer fram. Bromsfabrikanterna gnuggar händerna av förtjusning. De respekterar aldrig att hâlla ett visst avstând mellan bilarna ; ju närmare desto bättre ! Ibland har jag en känsla av att köra radiobil. Fransmännen älskar sina biltutor ocksâ. Om du begâr ett minsta fel i trafiken blir du genast tillrättavisad av en tuta, oftast ackompagnerad av en mindre sympatisk gest. Och hur dom parkerar ! De är mästare i fickparkering och kan snyggt glida in bilen med en marginal pâ tvâ centimeter. Jag har flera gânger sett folk parkera bilen i vinkeln av en vägkorsning med motorhuven pâ ett övergângsställe. Nâgot jag ocksâ har lagt märke till är att trottoaren oftast används som parkering istället för en väg av gângtrafikanterna. Det är därför man alltid mâste gâ i sicksack och med barnvagn blir övningen nästan militärisk.
Svenska rallyt existerar men den genomsnittlige svensken kör som en fransk pensionär ; försiktigt och med ett absolut respekterande av trafikreglerna. Maximumhastigheten pâ en svensk motorväg är 110km/t. I verkligheten mindre eftersom svenska vägar oftast är förstörda av tjälskott. Svenskarna har framförhâllning. När de närmar sig rödljus sâ förbereder de sig mentalt för att bromsa, de avväger avstândet och bromsar. Framförallt pâ vintern annars gäller avâkning. Det bästa är att motorbromsa som lângtradarchaffisarna gör när de kör i neförsbacke i de franska alperna. Min man förstod ganska snabbt första gângen han körde i sverige att hâlla avstândet till framvarande bil. Regeln är att om du kör pâ en väg med bara en fil i vardera körriktningen sâ mâste du köra närmare bilen framför dig sâ att den personen förstâr att du vill köra om, dâ kör han ât sidan sâ att du kan köra om. Fatta min mans förvâning när han körde som alla fransoser gör och alla bilar som började bre ut sig som en solfjäder framför honom.
lördag 5 januari 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Hehe det var träffande!
När vi åker till Frankrike får jag alltid köra i början. Min sambo behöver vänja sig vid takten och "agressiviteten"... det behöver jag också men eftersom jag har tagit körkort i Marseille så är jag mer van...
Skicka en kommentar